Från Hovets is till Råsundas gräs

Snart är vi där igen... Foto: Jesper Zerman

Snart är vi där igen... Foto: Jesper Zerman

Som nattarbetare var jag igår tvungen att välja mellan fotbollen och hockeyn för att också kunna få någon sömn under dagen. I 99 fall av 100 så väljer jag fotbollen, inget att sticka under stol med, men igår så var valet faktiskt tämligen enkelt. Vad som troligtvis skulle bli vår sista hockeymatch för säsongen brädade klart träningsmatchen på Skytteholm.

Lagen om alla tings jävlighet gjorde förstås fotbollsmatchen till en riktig höjdare eftersom jag inte kunde se den. Min persiske vän som jag mötte upp på Globen senare var synnerligen nöjd, likaså de gnagare som rapporterade på Gnagarforum som jag läste på tunnelbanan på väg till Globen. Märkligt nog så är det, förutom Blackbeat, bara Fotbolldirekt som skrivit en artikel om dagens match där de intervjuar Teknikovic som gjorde två påsar och assisterade till ett tredje mål. Räddaren i nöden stavas, som tidigare när jag inte kunnat ta mig till Skyttan, AIK I HD som lyckades få med samtliga AIK-mål i sitt sammandrag. Ett stort tack riktar jag till dig!

Riktigt kul att vi kunde prestera så pass bra fotboll trots att två, eventuellt tre, givna startspelare var borta på landslagsuppdrag. Jag tänker förstås på Banguras och Helgi. Jag har sen länge en så där larvigt positiv känsla inför säsongen vilket mitt kommande allsvenska tips kommer göra väldigt uppenbart. Har nog analyserat klart framåt fredag då jag tänkte berätta för världen hur Allsvenskan anno 2011 slutar.

Jag hade som sagt valt hockey igår vilket innebar att klockan ringde vid 15-tiden efter, i runda slängar, 4 timmars shut eye. Nota bene, jag försov mig inte denna gång! Fyra timmars sömn är ju långt ifrån optimala förhållanden om man ska sjunga en hel match men jag kände ändå att matchen var så pass viktig att det inte skulle vara några problem att hålla låda. Men jävlar i berget vad vi var få som resonerade på samma sätt. Det blir till att citera den gamle cigarrökande champagnepimplaren Churchill när jag konstaterar att aldrig har så många blivit utsjungna av så få. Man fick ju skämmas som ett litet cp för att mer än hälften av klacken var tysta som möss.

Inför tredje så hade jag stört mig på detta så till den grad att jag var tvungen att ventilera några väl valda ord till de runtomkring mig och det blev nåt i stil med: kom igen nu för helvete!, vi spelar vår kanske sista match för säsongen och spelarna har varit riktiga hjältar, ska vi då bli utsjungna av en handfull tillresta bönder? Skärpning!!! Säga vad man vill om det men lite effekt hade det faktiskt men jag slutade inte sura förens när tio minuter återstod. Då, som på kommando, bestämde sig hela publiken för att nu jävlar lyfter vi taket och tacka fan för det. Ska vi åka ur slutspelet så ska det banne mig låta, buller o bång helt enkelt!

Kan låta märkligt för vissa men de sista tio minuterna tillsammans med hyllningarna av såväl spelarna som Melin efter matchen gjorde min dag. Spelarna blev inropade igen med den klassiska ”vi vill se, AIK” och när de väl kom ut igen så kom det skönaste i form av ”gnaget gnaget ge oss en sång” varpå Engblom, efter att ha skruvat lite på sig, drar igång ”heeeeja heja AIK” som vi alla givetvis hakade på. Ett värdigt slut på säsongen trots allt. Roger var lite mer svårflirtad, troligtvis för att han var fast i TV-studion, men till slut så kom han ner för att motta hyllningarna som han inte verkade helt bekväm med. Han är så fantastiskt blygsam denne demontränare.

Ska man försöka summera semifinalerna så vill jag påstå att vi faller med flaggan i topp, minst sagt. När HV71 detroniserades med fyra raka i kvarten så måste det ha varit en enorm mental urladdning för spelarna. Med det i åtanke så är det en riktig bedrift att ta ledningen i samtliga matcher mot Färjestad, som troligtvis är Sveriges just nu bästa hockeylag. Det blev visserligen fyra raka förluster men samtliga med uddamålet (näe, jag räknar inte de som gjordes i tom bur) och det är alltså mot ett lag som har ca tre gånger så stor lönebudget som vi har. I höst ska det bli jävligt spännande att se hur vi bygger vidare på detta. Gozzi har nu faktiskt lite att leva upp till för så nederlagstippade som vi var denna säsong kommer vi garanterat inte att vara då.

Nu är klockan fem på morgonen och inga intervjuer har kommit upp i våra egna kanaler men på TV4play så finns det intervjuer med Gozzi, Fasth och Rudslätt för den som är intresserad. Vi förde sånt liv på läktaren efter matchen så det är dock svårt att höra vad de säger…

Efter hockeyn så drog jag till Stadshagen för att se mitt Kronoberg spela andra halvlek mot Stockholm BK. Jag skulle egentligen ha spelat men fick tacka nej när AIK blev klart för semifinal då det krockade. Det såg bra ut även om vi torskade med 1-2 efter ett slumpmål på övertid. Bättre gick det förra veckan då undertecknad spikade igen kassen så att Stockholm Snipers fick se sig besegrade med klara 3-0. För övrigt samma Snipers som slog Real Hall med 3-2 för några veckor sen. Stadshagen har fått nytt konstgräs för i år och det är riktigt, riktigt smutt måste jag säga. Surrade lite med lagkamraterna efter gårdagens match och det visade sig att en av våra spelare har en bror som i år tagit klivet upp från AIK:s juniorer till Väsby. Hann inte prata mer om det för jag var tvungen att pysa hem och raka av slutspelsskägget innan jag skulle till jobbet men jag ska garanterat ta reda på vem det rör sig om.

På tal om just Väsby… Det var ju inte bara våra representationslag som var i farten igår. Samarbetsklubben  klev in i Svenska Cupen mot Sirius som tyvärr vann komfortabelt med 4-1. Så tidig sorti ur cupen har Väsby inte gjort på tio år. Läs mer här.

Efter nyhetens behag så har det varit ganska så tyst kring Svarta Massan och vi är än så länge bara 158 medlemmar. Det innebär att DU som gnagare ska dra ditt strå till stacken och bli medlem du också. Jag vet i alla fall några duktigt ekonomiskt oberoende personer som borde känna sig träffade av detta så kom igen nu, tummen ur röven, pronto!

Nu när jag har sett resultatet av Canal+ reklamfilm för allsvenskan så blir jag nästan mer förbannad än vad jag var när jag skrev om det för nån vecka sen. Alla klubbar som är med i filmen representeras, helt korrekt, av en supporter medan vi representeras av en liten unge. Jag är i och för sig den största snorungen som orkar störa mig på sånt här men va fan, jag tar alla ting gnaget jävligt personligt. Reklambyrån är härmed kontaktad och fortsättning följer…

Det här är inte någon färsk nyhet men jag som halvfinne tycker det är så roligt att Finland vill att publiken ska vara som AIK:s publik när de har VM nästa år. Se här och använd google translate eller dylikt efter bästa förmåga.

Ska ta och runda av nu för snart kommer min avlösning här på anstalten. Likt de flesta dagarna så tänkte jag avsluta med lite musik och denna gång är det Toots and The Maytals som skickar en passning till aporna med Monkey Man men mina favoriter är 54-46 Was My Number och Pressure Drop. Hoppas dessa sköna tunes hjälper mina AIK-vänner att få en bra start på veckan.

KÖP ÅRSKORT!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Det här inlägget postades i Fotboll, Hockey. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Från Hovets is till Råsundas gräs

  1. Pingback: AIK färgar vardagen | AIKBLOGGEN

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>