Obolo, Hooiveld och framtiden

Fotboll, Allsvenskan, IFK Göteborg - AIK

Inför säsongen 2009 kände jag bara en enda trygghet i den trupp som Mikael Stahre förfogade över; att Ivan Obolo skulle prestera. För Ivan Obolo hade presterat i varenda AIK-minut hade spelat sedan han för första gången flöt över Råsundas gräs i juli 2007. Och Obolo presterade planenligt under säsongen, men han tog inte guldet till Solna på egen hand. Han utgjorde bara den första kotan i en ryggrad som utgjorde grunden i den starkaste AIK-defensiv vi sett sedan Stuart Baxters dagar. Ett år senare är ryggraden till tre fjärdedelar borta. Men det finns ingen anledning till panik. In Wesström we trust.

Björn Wesström pratar ofta om näringskedjan. Den hierarki som råder mellan världens fotbollsklubbar. Och där AIK och Sverige har halkat ganska långt ner. Det i sin tur innebär att spelare som lyckas i AIK naturligtvis börjar snegla uppåt i hierarkin och drömma om något annat. Och vore det inte för drömmen om högre status, bättre medspelare och en kreddigare liga så skulle det inte finnas något rimligt incitament för professionella fotbollsspelare att spela i AIK. Det är ju den drömmen som driver alla våra spelare framåt. Och det är den drömmen som gör att vi slipper se lata spelare på Karlberg. Spelare som är nöjda med att spela i AIK. Den dagen som sportslig ledning ställer sig i vägen för den drömmen eller låter den dö, då kommer AIK att bli ett sämre fotbollslag.

Så, vad fan gör man när spelarna tycker sig ha ett bättre alternativ än AIK? Har spelaren ett utgående kontrakt finns det inte mycket att göra, men om han står under ett längre avtal? På supportermötet i måndags pratade Björn Wesström om en bedömning av spelarens prestation i AIK kontra den ekonomiska avvägningen (budets storlek, löneposten, investerarintressen etc.). Och menar att AIK aldrig tvingas – eller tvärtom att vi alltid väljer – till försäljningar. Teoretiskt är det en sanning givetvis, men i praktiken låter det förenklat. Det är klart att faktorer som ligger bortom AIK:s kontroll också påverkar (exempelvis spelarens vilja, motivation och lojalitet eller en ekonomiskt kärv situation) och indirekt skapar en situation där AIK mer eller mindre tvingas sälja.

Däremot kommer vi aldrig att kunna skylla våra potentiella nederlag på att vi har tvingats sälja eller tagit ett beslut att sälja. För att det är en naturlig del verksamheten. En verksamhet som ju dessutom faktiskt i grund och botten handlar om att förädla och sälja spelare.

Vad jag vill säga? Jo, såhär. I Sverige tenderar vi att tro att det bara är svenska klubbar som blir sönderköpta i samband med stora framgångar. Att det bara är svenska klubbar som ”säljer sin Champions League-plats” (sedan när blev den platsen given?). Men faktum är att i princip alla fotbollsklubbar i hela världen lever under samma förutsättningar. Alla klubbar blir förr eller senare av med sina bästa spelare. I synnerhet småklubbarna, men i årets Champions League finns det ganska gott om sådana, eller hur?

I sin enklaste form handlar fotbollsverksamhet om att behålla spelare i rätt lägen, sälja spelare till bra priser och göra ett scoutingarbete som säkerställer att man kan fylla på med nya kompetenta spelare när det behövs. Och ibland får man kompromissa och göra bedömningar av olika alternativ utifrån givna situationer. Utifrån en sådan beskrivning är nog alla överens om att Björn Wesström tillsammans med övrig involverad AIK-ledning har gjort ett kanonjobb såhär långt. Och efter år av försäljningar till Norge, Rumänien och Israel lyckades vi äntligen skeppa iväg en nyckelspelare till en respektabel klubb. Det är bra PR för AIK – både ur arbetsgivar- och varumärkessynpunkt.

Men det är klart att Ivan, Örlund, Jos, Jonsson och Thorsten kommer att saknas nästa år. På ett eller annat sätt. På planen därför att de var några av dem var lagets viktigaste kuggar, vid sidan om därför att de är unika individer som på ett eller annat sätt bidrog till att AIK blev dubbla mästare.

Jag tror att Jos och hans fantastiska utstrålning kommer att saknas mest av allt. För ett drygt år sedan skrev bloggen såhär:

Vi har i flera år saknat en ledare med ben av titanium och skalle av stål som skriker, gestikulerar och tar nödvändiga gula kort för att sätta stämpel på matchen och motståndare. En ledare som skriker på de lata och peppar de ambitiösa. Kort och gott – en ny Johan Mjällby.

Och en annan intressant aspekt av Jos betydelse för laget – vad kommer att hända med Per Karlssons mittbacksspel nästa säsong? Klarar han av att axla manteln som ”nummer 1” i försvarsledet?

Samtidigt som det gnager en liten oro i bakhuvudet så är det bara att inse att oro inte leder någonvart och att Stahre/Wesström har gjort sig fötjänta av vår tillit och vårt förtroende. Och faktum är ju att Jonsson och Örat ville lämna, att Jos hamnar i en fantastisk klubb, att Ivan blev erbjuden ett bra kontrakt, att Thorsten får speltid och att AIK kan amortera och skapa grunden för ekonomisk stabilitet. Alltså – bra för våra hjältar och bra för AIK. Det räcker för mig.

Det här inlägget postades i Fotboll och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till Obolo, Hooiveld och framtiden

  1. Malin skriver:

    Jag kommer sakna Obolo och Hooivelt mest utav de som lämnar. Dock tror jag, som du säger, att det egentligen är det enda rätta.

    Obolo har fått ett bra kontrakt och flyttar hem. Jos får chansen att spela i en underbar klubb i en bra liga och det är han värd!

    Att släppa Hooivelt till Celtic känns inte så vemodigt och tråkigt som jag trodde. Jag ser tusen gånger hellre att en spelare går till Skottland och ett lag som Celtic än att de hamnar i, säg, Rumänien eller Qatar.

    Jag önskar Jos all lycka till, det ska bli spännande att följa Celtic nu.

    Dessutom så kan man inte sälja något man inte har. Lika lite som vi sålde guldet det året Wilton försvann – lika lite säljer vi en CL plats nu. Vi har ju fortfarande samma chans som vi hade för en vecka sedan. Lite ändrade förutsättningar men jag har fullt förtroende för våra ledare. Det var ju ingen som trodde att vi skulle vinna dubbeln 2LAX9 heller, och det vet vi ju hur det gick…

  2. Håkan skriver:

    Det skulle inte förvåna mig ifall nästa köp som offentliggörs är en ytterback snarare än en mittback. Är det inte rimligast att Nisse ersätter Jos och att vi köper in en ny, bra, ytterback? Jag har inte dyngkoll på Backmans kvalitéer, men har svårt att se att Backman skulle hamna före Nisse och Walid i konkurrensen om Jos plats? Nisse vill väl dessutom egentligen helst lira i mitten?

  3. Daniel Olemyr skriver:

    @Malin,

    Nej, det är svårt att sälja något man inte har..

    @Håkan,

    Jag är rätt tveksam på Nisse i mitten. Han spelade där i en och en halv säsong utan att leverera och inför 2009 ville jag bara bli av med honom. Walid eller Backman istället för Jos känns som de bästa alternativen.

    Ett annat frågetecken – vem ersätter Jonsson. Lorentzon är ett oskrivet kort och gillar inte alls tanken på Pavey som högerback över en längre period.

    Vad tror ni?

  4. Gambleputti skriver:

    Känslan säger att Lorentzon är välscoutad och kommer att ta Jonssons plats. Bara det att AIK inte väljer att förlänga med Jonsson tycker jag talar sitt tydliga språk. Hade Wesström/Stahre varit det minsta tveksamma borde de ha tagit tillbaka honom. Men jag kommer att sakna Mr 100%. Stabil och trygg spelare som dessutom hade ett vackert löpsteg. (Ja det är viktigt för mig att det ser vackert ut när spelare rör sig)

  5. Daniel Olemyr skriver:

    Vackert, men ganska trögflytande.. eller? Snabb och smidig var han ju inte.

    Hoppas du har rätt om Lorentzon. Många som hyllar honom, men det känns alltid lite darrigt med spelare från Superettan.

    Han är förvisso i nästan exakt samma karriärsskede som Jonsson var när han kom.

  6. Gambleputti skriver:

    Jag kan inte förklara objektivt hur jag bedömer spelares löpstil, men det ska väl inte se fladdrigt och besvärligt ut. Jaja det var en parentes.

    Angående superettanspelare så har vi ju lyckast bra med det förr och det har känts likadant då. Hjärnan säger åt mig att lita på Stahre/Wesström men hjärtat oroar sig.

    Det mest oroande är att det inte finns någon annan jag vill se där.

  7. Håkan skriver:

    Angående Jonssons ersättare: vad jag förstått så är Lorentzon ingen chansning, han var tydligen ruggig i superettan.

    Möjlig omskolning? Tjerna till ytterback? :)

    Och på tal om Jonssons ersättare: vem kommer kliva fram som straffläggare?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>