Att leva i ruset av ett historiskt ögonblick

Fotboll, Allsvenskan, Häcken - AIK

Foto: Bildbyrån

Ikväll drar den 23:e allsvenska omgången igång. En för AIK:s del betydelselös match i Göteborg mellan GAIS och Gefle. För andra har matchen all betydelse i världen.

Snart har tre hela dygn passerat sedan AIK tog tillbaka serieledningen. Den som man tillfälligt lånade ut över helgen. Först till Kalmar, sedan till Göteborg. Vi tog den tillbaka med eftertryck, på ett sätt som övertygar. Och som antagligen skrämmer hela det svenska fotbollsetablissemanget.

För att AIK-supportrar som överdriver lagets egna framgångar, drabbas av hybrissyndrom och tror på SM-guld trots att en fjärdedel av serien återstår – det är inte nytt. Men i måndags. När AIK hade hållit nollan för tolfte gången den här säsongen. När lagets anfallare gjorde ett mål var. När Jos Hooiveld spelade som seriens bästa mittback. Då var det nog många utanför Solna som började bli oroliga på riktigt.

Men AIK:s framgångar hittills (ja, hittills) under 2009 är också ytterligare ett bevis på hur marginalerna blir så avgörande i världens jämnaste liga. AIK har spelat bra. AIK har visat upp en överjävlig lagmoral. Men AIK har också haft tur. Och man har haft tur i rätt matcher. När jag ser över de matcher som vi har spelat är det framförallt två stycken som sticker ut. Två matcher där man skrek lite extra i slutet. Där det kändes att; fan, det här blir en bra säsong! Brommapojkarna borta och… Brommapojkarna hemma.

Med marginalerna i ryggen, en defensiv som är som ett hänglås, en sportslig ledning som värmer upp AIK-hjärtat varje gång den yttrar sig i offentligheten… om man tänker på allting som är bra med AIK just nu och försöker föreställa sig den totala motsatsen till det. Då hittar man Djurgårdens IF. En förening som håller på att haverera fullständigt. Åtminstone några dagar till får vi garanterat leva i ruset av ett historiskt ögonblick. Jag har lovat mig själv att njuta av varje sekund. Och det gör jag.

Men likväl. Hur bra det än känns en eftermiddag som denna. När AIK leder serien och gulddoften är starkare än den varit på väldigt länge. När ett stort biljettkaos har brutit ut inför den förmodade guldmatchen mellan Göteborg och AIK i Allsvenskans sista omgång. Likväl har jag lite ont i magen när jag tänker på det. Både när jag tänker på att Göteborgsmatchen kan komma att bli ett fruktansvärt antiklimax. Och när jag tänker på att Göteborgsmatchen kan bli det mäktigaste vi får vara med om i våra supporterliv. Det gör ont i magen hur jag än tänker.

Ovisshet, oro och förväntningar. Tillsammans utgör dom nästan hela supporterskapet. Krossade drömmar eller drömmar som går i uppfyllelse. Ibland är det jävligt jobbigt att vara supporter. Det är nästan alltid jobbigt att vara AIK-supporter. Vi har en vidrig höst framför oss. Det gäller att suga i sig så mycket kraft det går, nu när AIK leder serien och Djurgården ligger sist.

Det här inlägget postades i Fotboll, Krönikor och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Att leva i ruset av ett historiskt ögonblick

  1. Markus Berzen skriver:

    Jag håller med att det är vidrigt med all denna oro man känner inför slutspurten. Samtidigt som det förstås är underbart att AIK ligger i topp och ser hur starka ut som helst just nu.

    Efter Häckenmatchen försökte jag klura ut hur Allsvenskan skulle sluta. Jag ville nästan inte tippa klart när jag kom underfund med att enligt mitt tips skulle fyra lag hamna precis på gränsen till 60 poäng inför den sista omgången. Vidrigt spännande, verkligen.

    Heja MFF, skulle man kunna säga.

  2. Malin skriver:

    Jag håller med om allt. Det är med en sorts skräckblandad förtjusning som man ser fram emot hösten. Det kan bli hur bra som helst – eller ett totalt antiklimax.

    Det är bara att bita ihop och köra – och njuta av tabellen så länge som vi bara kan. Det är konstant Text-TV på här i lägenheten.

  3. -loa skriver:

    OM vi vinner SM-guld har vi gjort något alldeles fantastiskt! För det är ju lång och svår väg dit.

  4. Daniel Olemyr skriver:

    Ja, det är verkligen en lång och svår väg. Usch, detta är hemskt! Priset man får betala för att vara ett topplag! ;)

  5. Raghunatha skriver:

    Ska han bli en sne4cka, vilket stmaanmre4ffande det e4r ju Wilmer ockse5 Det kommer se4kert ge5 je4ttebra och i vinter kommer du vara glad ff6r att ni har bytt. Det e4r alltid jobbigt med byten, mest ff6r oss ff6re4ldrar tror jag. Wilmer tog sitt ff6rskolebyte med ro och de5 hade han e4nde5 precis fe5tt en lillebror. Kram

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>